måndag 22 oktober 2012

21:a oktober, Ett annorlunda beslut och reflektioner

Jag går rakt på sak. Det blir inget Gibraltar.

Det finns inga vägar dit längs kusten som inte går via A1, största motorvägen där det råder absolut cykelförbud.

Lägger vi på lite mer än 10mil och tar sträckan upp i bergen via Ronda och Coin så behöver inte sträckan via A1 bli så lång. Men vi vet att de vägarna är branta, vältrafikerade, och ofta saknar vägräcke och mötesplatser.

Det är för farligt helt enkelt. Risk har vi redan utsatt oss för. Tillräckligt.

Inte minst tänker jag då på vansinnesfärden över bergen i hettan, från Mazarron. Även då hamnade vi på A1, och helt otroligt nog så klarade vi oss undan polisen den gången.

Sen är klimatet ganska mycket hetare vid solkusten än hur det var vid Costa Brava och Costa Blanca.

Costa Brava var ju bara fantastiskt, magnifikt och alldeles, alldeles underbart! Vyerna och backarna var oslagbara! Men så fläktade det längs hela sträckan, vilket är absolut nödvändigt för att klara hetsig motion i värme.

Costa Blanca var lite hetare och hade inga bra cykelvägar. Kanske var det därför vi inte skymtade några likar?

Över huvudtaget är kuststräckan i Spanien mindre bra att ta med cykel. Det här är ett land byggt för bilar och motorcyklar. Vi misstänker att det finns bättre vägar i norra Spanien och i inlandet.

Vi gör inte Gibraltar, men cykelutflykter till små gulliga byar i bergen, mot havet, blir det. Som Mijas, Torremolinos och Benalmadena pueblo.

Och vi reflekterar över vad vi lärt oss av vår premiär touring.

Som att kombinera google maps på mobil med gps har fungerat alldeles utmärkt hela sträckan. Utom från Barcelona där detaljerade kartor inte längre gick att få tag på. Cykelväg i Spanien kräver mycket nogrann planering och nyaste kartorna. Hemifrån.

Som att halva sträckan hade varit fullt tillräckligt. När vi nådde Sete vid medelhavet kändes det i hela kroppen som om vi gått i mål. Men då hade vi halva sträckan kvar....

Som att om man ska bo mycket i tält så bör man noggrant testa dragkedjan till yttertältet och välja den grövsta... Bergman Norwegian får icke godkänt.

Vi ger klart godkänt till våra cyklar, en hybrid till budgetpris med shimanoväxlar. Det som inte höll var lysena som inte vill sluta lysa i händelse av fukt redan efter ett par veckor. Och lowriders som inte alls höll måttet vad gäller skruvarna. Men växlar, kuggar, kedjor, ekrar och däck höll mycket bra! Och då tränade vi i närmre 250mil hemma innan avfärd. :-)

Klart godkänt får även framväskor och top boxar från ortlieb, vattentäta med bra lås och fästen.

Icke godkänt får bakväskorna från Biltema som tappade formen i värmen redan efter andra veckan, låsen behövde ständigt justeras och hakarna går lätt av...

Ett stort tack vill vi ge våra chefer som gjort vår livsresa möjlig!

Och tack alla ni som peppat, stöttat och läst om vår resa!

Ni som funderar på att göra något liknande och undrar över något. Tveka inte att höra av er!

Vi kommer att toura igen, var så säkra. Det har varit vansinnigt roligt och hälsosamt! Men det blir helt klart i mindre skala, nästa gång.







tisdag 16 oktober 2012

10:e oktober, Familjen

Efter sju veckor på vägarna var det underbart att träffa familjen igen. :-)

Födelsedagskalas, segling, och ett par svängar på Ferian med löjligt mycket härliga spanska gitarrer, flamenco och karuseller har vi hunnit med.






9:e - Taxi Granada

Det var ett val vi gjorde, och som förkylningen knuffade på.

Vi tog faktiskt taxi en bra sträcka där på slutet... Men det var inte lätt.

Tjejen i receptionen fick i uppgift att ringa efter en stor bil. Två stora cyklar och två vuxna människor skulle med.

Så taxibolaget skickar en helt vanlig personbil.

Envisa taxichauffören försökte alla trix för att få in första cykeln i bagageluckan.

Men två.... Och två personer... Och massor med cykelväskor?

Nej. Han ringde efter en större bil.

Och då kommer en till vanlig bil!

En halvkombi denna gång.

Envishet och trix och knix hjälpte heller inte denna gång. Det gick inte bättre än förra gången.

Så ok, han ringde efter den allra största bilen.

Den som vi bad om från början.

Men lite roligt såg det ju ut när cyklarna var nedmonterade mitt på gatan i Granada.


måndag 8 oktober 2012

5:e-8:e oktober, Ja, allt på en gång tack!

Ok, det här har hänt sen sist.

Efter de lite mer än 10 milen blev Rogers förkylning jättebra och Roger riktigt risig.

3,6 mil kuperat innan vi måste stanna och febersova. (jag passade naturligtvis på att sola! Jag var ju inte sjuk!)

Puerto Mazarro'n var jättefint, vackert, gulligt och lugnt för att kunna ägna sig åt feber på heltid.

Så den 6:e passade TVÅ cykelnördar på att febra och med jämna mellanrum klaga på sina onda såriga halsar.

En ca 4h gick även åt till att försöka hitta nästa rutt.

Vilket var omöjligt. Alla vägar mynnar ut i största Autovian som är dödsförbjuden att cykla på.

Panik.

Nu har vi missat två dagar och vaddå, måste vi cykla TILLBAKA 17 MIL för att kunna ta igen det med tåg???

Buss, nehej. Inget alternativ.

Taxi. Inga stora bilar i den här hålan säger ni?

Sagt och gjort. Två sjuka cykelnördar ger sig förkylt upp över bergen i riktning mot Almeria. I minst 60 gr (kändes det som) stillastående hetta mellan bergen där luften ligger still och inga träd finns att ge skugga...

"Nu är vi förberedda" med 6 l vatten räckte liksom inte långt när uppförsbacken var 3,3mil, gamarna cirkulerade och rabieshunden sneglade gulögt på oss.

Byar och hus var övergivna och ganska raserade. Förmodligen p.g.a. Hettan. Ingenstans att söka vatten eller skugga med andra ord.

En och annan klippa gav skugga, tack och lov! Vi satt i många diken och tog igen oss.

Och när "kullen" vände nedåt. Vilken underbar känsla!

Dock fick Roger vår första punktering knappa fyra km från nästa stad. Märkligt. Vi som cyklat mååånga mil över krossat glas, så nu på slutet händer det!

Helt slut beslutar vi oss för att 1; försöka få tag på taxi eller båt till nästa stad och 2; om nödvändigt sova kvar i Aguilas.

Vinst och förlust. Inga båtar, men en taxi kunde vi få tag på. Till nästa dag..

Ok, då sover vi kvar...

Av totalt fyra hotell i stan hade två sen länge bommat igen. Det tredje var så ofräscht att de toksprejade med rengöringsmedel i hela rummet innan jag fick titta på det.
Och det var INTE ok att sova där.

Sista chansen låg i mycket sämre kvarter men var rent och fräscht, familjeägt, och kändes ok. Faktiskt. Och då kostade det inte mer än 52E inkl frukost.

Så den 8:e oktober blev det en gullig liten sträcka med taxi till en tågstation. Och tåg till Granada, ca 15 mil.

Och vi insåg nog.

Även om vi inte blivit sjuka hade vi aldrig klarat oss fram sista sträckan under 10 dgr. Upp och ner för berg på 600-700m och några stigningar per dag har inte varit något problem (förutom när man är förkyld...) Men 1000m....

Vi har i varje fall beslutat att som kompensation för att vi missar ett antal mycket spännande mil så ska vi tipsa om våra bästa cykelutflyktsmål från Fuengirola efter sista etappen Gibraltar är klar.

Ok?







torsdag 4 oktober 2012

Hur det är att toura egentligen

Det här har vi varit med om på vår resa. Förutom att man när man minst anar det kan snubbla över något oväntat. Såsom lökskörd i norra Frankrike när man är som hungrigast, eller en grupp vuxna män som slåss med svärd och skrattar, utklädda till riddare. Folks reaktioner är olika. Skolbussförare hatar oss och hoppas få in en fullträff en dag! Men applåderna man får av främmande människor i Costa Brava.... En efter en som apploderar och ropar Bravo! :-) Känslan är totalpepp! Andra stannar mitt i gatan för att titta, med eller utan fordon. Passagerare i mötande bilar uppe i höga berg som saktar in och tar FOTON på oss för att vi är så osannolika... Indierna på hotellet i Barcelona var ändå så roliga. Ett lååångt deltagande förhör med väskhjälp, geografikurs och Uppsala anekdoter, (för en av dem har jobbat i univeritetsstäderna) innan vi släpptes iväg. :-) " Gör vi det här av välgörenhet? Va?! Av fri vilja?! Imponerande! Och SPÄNNANDE!" Ja, det är sånt man får stå ut med, och som är så roligt! När man möter andra tourare så är det naturligtvis som att möta någon ur samma sekt, massor med glada miner vinkningar och pepp! Så de ynkliga små skavsåren som kan dyka upp... Petitesser! :-)





4:e oktober, till Cartagena

Idag gjorde vi 10,4 mil.

Via bl.a.Torrevieja och Mil Palmeras till Punta Bravo som luktade SÅ illa att en rätt sen 2,5milatur över bergen till Cartagena blev nödvändigt.

För kanske tredje dagen på heeeela resan har vi mestadels haft medvind idag! Vilken lycka!

Och dessutom, i mil efter mil har det funnits cykelväg vid sidan om den mer trafikerade vägen i princip hela sträckan :-) En riktigt bra cykeldag med andra ord, trots att Roger dragit på sig en förkylning.

Framme i Cartagena var det lite klurigt att hitta hotell, men till sist så! Ett fyrsjärnigt i centrum hade ledigt, plats för cyklar och tog blygsamt betalt. 64E.

På begäran har vi nu lyckats få en uppfattning om antal mil so far.

249mil cykel, och 34mil tåg.

Antal cykeldagar exl semestern i Jage'e och vilodagar samt miniminisemester i Gent, Eperney,Cafaquez, Begur, Barcelona och Valencia kan vara 36. I snitt ungefär 7 mil per dag.

Nu har vi ca 45 mil kvar till Fuengirola och ytterligare 13mil till Gibraltar.

Ses snart alla släktingar i Funkan! :-)


3:e oktober förbi Alicante till Santa Pola

Ca 9mil, mycket motorväg i början.

Väldigt förvirrande cykelvägar i Alicante som började och slutade hullerombuller.

Men sen blev det lugnare, och en lång sträcka var igenom ett fint naturteservat precis mellan havet och de enorma bergen. Mäktigt!

Väl framme i Sta Pola fick vi tag på ett rum med perfekt läge vid havet, frukost inkluderat, 64EUR.

En liten reflektion...

Fortfarande inga fästingar.

Fortfarande inga punkteringar.

Lucky us!



Benidorm

En gång en partymetropol i Europa har vi hört.

Nu. Inte så hett...




onsdag 3 oktober 2012

2:a oktober, Motorvägar...

Antal mil 8, varav ca 5 var i svag uppförsbacke. På mindre men mycket vältrafikerad motorväg. Blä!

Det finns inga smarta vägar om man inte vill köra bil. Att komma 5 mil söderut och vara tvungen att åka upp i bergen och ner, och igen och igen i 15mil har inte vi tid med.

Det känns trist att låta varje sträcka bli tre gånger så lång, men det är trist att åka vältrafikerat och suga i sig vägdamm och annat äckel. Efter Alicante kan det förhoppningsvis bli bättre.

I Gandi frågade vi runt en del för att kunna lämna välgörenhet. Carita fanns i närheten, men de ville bara ha kläder och hade bara öppet ett par timmar på kvällen.

Men i centrala Gandi hittade vi en kyrka där man skulle se till att sakerna kom till användning. Svårt med språket dock, men jag lyckades förklara ändamålet och innehåll på Spanska. :-)

Sträckan till Altea straxt innan Benidorm var inte fantastisk... Så varmt, så trafikerat, så mycket arbetande småflickor...





måndag 1 oktober 2012

1:a oktober, Gandi och motvind

6,4mil med konstant motvind... Så skönt att komma iväg igen men vädret sliter på knäna.

Att lämna Valencia kändes som flera mil, men endast 2 mil ifrån stannade vi i en snudd på övergiven stad att luncha i.

Trerätterslunch med kaffe och dryck för 9,5 EUR. Vi var ensamma på resturangen, men utsikten var fantastisk.

Sen följde vi en flod en längre sträcka och såg....

Vilda sköldpaddor!

3st ca 25cm över skalet front till back, som vi säger inom finansbranchen.

Äkta sköldpaddor, blyga som attan och hyfsat med alger på skalet.

Check till listan på spanade djur!

Flera "döda" städer innan incheck på mer tveksamt fyrstjärnigt i Gandi.

Vår välhörenhet gick det mindre bra med. Välgörenhetsorganisationer hittade vi inga och kyrkorna höll stängt idag.

Men det är fortfarande ett mission. Vi ska skänka kök inkl käk, sovsäckar, ännu en gång lagat tält, och en del obrutna hygienartiklar och sprillans nya underkläder i för små (f**king spanska) storlekar.





söndag 30 september 2012

30:e september, underbara Valencia!

En vilodag i Valecia fick det bli. Det fanns för mycket fint att titta på i Spaniens tredje största stad.

Söndagar tycks innebära familjefolkfest, för trångt var det på gatorna vid lunchtid. Trevligt att sitta och titta på medan man tar ett par pinxos. :-)

Men ännu fler som fallit illa av ekonomiska krisen i Valencia än Barcelona. De nyhemlösa har en till två hela kundvagnar med tillhörigheter, och vissa har ingenting.
Så vi bestämde oss igår. Idag ska vi leta en lokal hjälporganisation innan vi trampar vidare söderut.







lördag 29 september 2012

29:e september. Fusk SKA svida

Ok. Så här är det.

Antal mil 35, vädret regnigare än den där värsta dagen på Uppsalaslätten i april.

Mmmm.

Vi har så att säga "tagit en smart genväg". (fuskat)

Efter fyra km var vi så blöta att det rann vatten ur skorna när vi gick...

Förmodligen delar av översvämnings och jordskredsregnet som letat sig norrut från Malaga och Sevilla.

Tur att vi är problemlösare. Någon gång måste man ju testa åka tåg med cyklar i Spanien!

Det blev ju inte av vid Pyrene'erna, och där förlorade vi flera dagar på att stigningarna var så tuffa att vissa dagar blev det bara 3-4mil och rejält ont i knäna.

Men nuså! En enkel med cyklar till Valencia med byte i en liten håla efter ett par timmar. 5,5h väntetid innan tåget går? Helt ok!

Men hjälp, vilken stressresa!

För det första var dörrarna så smala att alla väskor och cyklar fick lyftas på separat. I olika vagnar.

För det andra var det ca en meter upp att lyfta.

Och allt måste ske på de ca 30 sek tåget står på plattformen.

Jag kan inte med ord beskriva hur oavslappnade vi var när det uppdagades att en av dörrarna i Rogers vagn gått sönder....

Eller hur jobbigt det blev när tåget var försenat till tågbytet så vi hade 4min att byta spår istället för 25min...

Men det gick som tur var bra. Riktigt bra.

För väl inne i Valencia snubblade vi över ett riktigt prisvärt fyrstjärnigt Zenit hotell för löjliga 75EUR.

Top floor med stor egen solterass, och jättefint! 

Det blir att vara turist i den här staden imorrn, Valencia får vi inte missa. Så fin stad! :-)


torsdag 27 september 2012

26:e september, Barcelona!

8,4 mil, tuffa backar i början av dagen och hyfsat med motvind på eftermiddagen.

Vi rullade in rätt slut i BCN rätt sent och började leta hotell. Såg ett par riktigt äckliga råtthål innan vi hittade ett fräscht trestjärnigt mellan Ramblan och Born.

Skönaste duschen på läääänge.

Mycket asfalt och partiklar under dagen då sträckan varit vältrafikerad.

Dagens värsta är när jag efter lunchsnacket lyckas bli inlåst på damernas....

Multiverktyget kom väl till pass kan jag säga! En riktig kvinna kan själv.

Resturangägaren blev som tur var inte irriterad över vad som hänt med låset. Det hade tydligen varit på g ett tag.

Dagens bästa, god middag, Barcelona, alldeles för goda drinkar och roligt sällskap! (=Anna. Helt. Förstörd.)